Mamma babyyoga

Ja livet är ju ändrat sen vi fick Viktor, så har ju också träningen och yogan gjort. Livet är liksom rikare nu och närvaron är här på ett annat sätt. Jag tränar kontinuerligt när det känns att jag vill. Igår joggade jag och gjorde solhälsningar på vår brygga med morgondopp efteråt. Kan man ha det bättre?
Jag har Provat mig fram i olika asana där Viktor får vara med. Här är några asana.
Padanghustasana han får ligga på rygg, Dristhi bebis!
Virabhadrasana då kan han sitta på mitt knä och få mig djupare in i den.
Janu sirsasana ibland har jag honom sittande i en egen janu sirsasana framför mig, ibland får han sitta på det böjda benet och hjälpa det ner. Samma i ardha baddha Padma pashimottanasana och i Trianga Mukhaikapada pashimottanasana.
Marichiyasana här kan han vara ”på” vridningen och hjälpa till.
I Navasana har man god kraft och utmaning att jobba på bebisen på benen med sin mage mot och händerna i mina händer.
Supta padanghustasana och i supta parsvasahita får man bra assistans med Bebisen liggande på den sträckta ljumsken mot golvet.
Har man sen en assisterande lärare kan man göra en massa kul till. Sist på MYSORE fick jag härlig adjust i pashimottanasanan efter bryggan då han la Viktor på min rygg.

Detta är lite hur min yoga kan se ut just nu. Jag gör delar av primary serie eller stora delar ibland när andan faller på. Mest tänker jag faktiskt på att muskelträna magen med hjälp av snea situps. Är jag riktigt duktig blir det 100 stuckna och det tycker jag är jättemycket. Jag brukar tänka på chaturangan väldigt mycket också att hålla den innan jag går in i urdhva mukha svanasana. Jag kan höra minlärare Maria Booxs röst ”håll håll håll”, det brukar hon säga en låååång stund. Likadant när jag har frågat henne om jag kan börja dra ner på vinyasa och hon svarar mig att just jag ska göra vinyasa på alla sittande även mellan sidorna. ( jag fuskar ibland…)
Ibland när jag yogar är bebisen med ibland inte. När jag yogar med honom får han vara runt mig eller ibland på mig. . .
Jag tänker att det är en ny utmaning med en tyngd extra i träningen. OCH jag ska tänka på mina vinyasor så jag blir starkare igen kan ibland känna att bäckenet fortfarande kan vara lite ömt.

Chaturanga here i come

Imorse var jag på MYSORE! Ljuvligt för både sinne och kropp. Jag kan inte nog förundras över hur jag utvecklas i yogan på ett helt nytt förhållningssätt till mig själv och min practice. Att ta sig igenom serien på ett nytt sätt och med nya ögon och att känna kraften i kroppen och sakta återse olika asana.

Viktor utforskade yogashalan Imorse. Han har ju nästan lärt sig att krypa, eller nej det har han egentligen inte. Han ålar sig fram och går upp i något vi tycker liknar en Adho mukha svanasana. Upp på tå, sen hoppar han fram, vinyasa …
Nåväl han tar sig på sitt egna vis ett par meter nu och idag ville han vara på min matta, filten dög ej. Jag fick verkligen ha koll på honom i mina asana.
Att yoga med en bebis är nya upptäckter hela tiden. Jag jobbar jättemycket med mitt fokus och ujjaiandningen. Tex ville han ha mat mitt i passet( ja vad gör man inte) så jag gick ut och ammade. Och behöll min andning och fokuset inåt under tiden.

Idag fick jag en AHA i chaturangan. Viktor var på min matta, ivägen för min chaturanga, Vilket resulterade i att jag vred in armbågen lite till, som en spiral där jag hade mer kraft i handbasen och vilken skillnad! Kunde känna en ny kraft mycket starkare än förut i hela bålen.
Häftigt, måste prova mig fram här lite.

Ja det är nya upptäckter hela tiden. När jag skulle gå in i janu sirsasana C kunde jag plötsligt känna vilken god hjälp jag hade av Utthita Eka Padasana, när man tar upp benet mot pannan. Det öppnar ju upp inför lotus flera av de sittande bl.a. Att ta sig in i Janu S.
Det är detta jag gillar så mycket med ashtanga vinyasa. Man är aldrig färdig, du upptäcker nya saker hela tiden med sig själv som redskap.

För övrigt var morgonens practice kraftfull. Tror att det är mina styrkeövningar jag gjort för magen. Efter att jag har joggat brukar jag köra 50 snea situps per sida. Plus hålla plankan en minut i taget. Tyvärr syns det inte på magen än men det känns. Jag gjorde inte hela den avslutande sekvensen idag eftersom bebbe inte ville mer. Jag gjorde sirsasana och Pincha Mayurasana samt de sittande sista. Kände även här att jag hade mer styrka i magen än tidigare.

Så summan av morgonens yoga är att det gav mersmak och att jag har mycket att jobba på och att uppleva och upptäcka i min asanaträning och det är jag glad för.

Namaste

Mirakel utifrån mina upplevelser

Det här med att föda barn är för mig en väldigt stor upplevelse och händelse.
Likaså att leva med sina barn och sin omvärld, vara medveten och hela tiden i fokus.
Jag tänker att det skulle kunna liknas med olika delar av yoga, plus att det prövar det ens sätt att leva yogiskt och att vara yogi.
Eller snarare att leva som sig bör.

Yama
Yamas de etiska och moraliska värderingarna – förhållningssättet till livet och den nya lilla människan som ska bli en del av livet och framförallt bli sin egen i sitt egna liv.  Att jag som mamma nu prövar mitt beteende och min attityd både till mig själv barnet och omvärlden. Att vara nöjd.När jag fick mitt första barn, ville jag genast ha ett till. Samma känsla denna gång, jag måste få vara med om allt detta igen. Här gäller det att vara nöjd med det jag har i första hand innan jag vill ha nästa.

Niyama
Niyamas moraliska och etiska värderingar mot mig själv men också gentemot det nya livet. Jag måste ha tålamod i nuet.

Asana
Asana Bebisen som nu upptäcker sin kropp, hur man kan röra och lyfta på huvudet, Dristhi, blickfokusering gärna på sin mamma:-) Och inte minst min egen kropps förmåga att föda barn, kraften och hur jag gjorde asana i förberedande syfte inför förlossningen och nu i läkande efteråt.

Pranayama
Pranayama Min andning innan under och efter förlossningen. Bebisens första andetag när han har fötts, jag andas jag lever. Tänk bebisen andas faktiskt genom näsan åtminstone vid amningen.

Pratyahara
Pratyahara Att ha en liten bebis kräver behärskade sinnen och närvaro.

Dharana
Dharana, fokuserad koncentration att koncentrera sig på en sak utan att distraheras.Att jag ska ha ett renat sinne och kunna koncentrera mig och vara fokuserad i nuet, i vardagen.Ta vara på varje stund och inte se bakåt och framåt i tankarna, vara här och nu. Tiden går ibland så fort att man måste vara fokuserad på sitt inre nu tillsammans med bebisen.

Dhyana
Meditation som skapar balans för mig men också bebisens, bebisar mediterar kanske naturligt, de har inte så mycket som distraherar dem, livet är väldigt enkelt för dem och därför är de i ett meditativt tillstånd i sig själv.

Samadhi
Asthanga yogas sista del. Det är detta det handlar om, meningen med livet kanske? Man säger att jaget som förenas med världsalltet. Jag tänker lite att detta är att födas, meningen med allt och livets mirakel. När jag fick mitt första barn fick jag en enorm upplevelse under födelsen, det jag kände var nästan som en återfödelse, känslan av att detta är just det som är meningen med att leva, att få födas. Det kanske låter flummigt men det var en oerhört stark upplevelse som jag hade svårt att förstå. Jag kände samma sak denna gången en känsla av ett stort lugn och lycka. Kanske är det så att livet börjar med yogans sista väg, samadhi det fullkomliga. Åtminstone var känslan och upplevelsen så för mig. Kropp, sinne och själ är i total frid! Livets mening.

Ashtangayoga och gravid

Igår blev det yinyoga en liten stund. Gjorde mest framåtböjningar.
Imorse körde jag till Österlen och Mudita. Mamma var med!

Det var härligt. Kände att jag hade en skön rytm i kroppen och vinyasorna kändes ”fria”, njöt av bakåtböjarna.

En sak jag funderat på är att vara gravid och yoga. Jag har sökt runt på nätet och kollat vad som rekommenderas vad som skrivs, vad ska man och vad ska man inte göra.
Känner att jag hittar ganska dåligt med information om detta så nu får jag studera detta lite själv och summera ihop efter egen känsla i kroppen samt råd från olika lärare.

- Att göra yoga de tre första månaderna rekommenderas ej för en om man inte är så van. Man säger att kroppen bör vila, att fostret ska sätta sig och att man yogar med försiktighet.
- Om man yogar ändå bör man vara ”van” yogi eller åtminstone ha en regelbunden practice.
- Att göra solhälsningarna tror jag bara att är bra, alltid och särskilt om man gör dem varje dag.
- Man ska inte hålla uddhyana bandha. Däremot kan man ha mula bandha aktiverat.
- Pranayama kan man göra men ej pranayama där du jobbar med uddhyana bandha. Man ska ej göra kapilabhati.
- När det gäller asana ska man inte göra sidovridningarna. Detta betyder att man ej kan göra Parivrtta Trikonasana fullt ut, ej  Parivrtta Parshakonasana, Marichyasana C eller D.

Det som har ändrats i min Ashtanga Vinyasa träning hittills, gällande asana är:
(Jag vill gärna poängtera att det är ändringar utifrån så långt jag är i mina asana och baserat på min practice)

Parivrtta Trikonasana – Här har jag handen på insidan istället, nedanför axeln. Jag vrider mig mycket lätt uppåt endast med överkroppen.
Parivrtta Parsvakonasana – I början hoppade jag över den nu gör jag den på knä istället och fokuserar på att lyfta upp överkroppen och vrida ytterst lite.
Ardha Baddha Padma Uttanasana – går ej ner utan står upprätt
Pashimottanasana - Börjar långsamt att bredda benen nu. I C når jag då inte runt och kan hålla handleden. Håller händerna på golvet istället i C. Fokuserar på lyftet från pubisbenet och uppåt mot ryggen. Aktiverar benen lite lätt.
Ardha Baddha Pasimottanasana - Går inte ner så långt längre längre och så småningom kommer jag att sitta upprätt och bara andas.
Trianga Mukhaikapada Pashimottanasana – Gör den med mellanrum mellan knäna, böjer ner mellan benen.
Marichyasana B - Sitter på lotusbenet istället för att hålla det i halvlotusen
Marichyasana C – Här vrider jag på andra hållet istället. dvs. jag börjar med höger ben böjt och böjer nu höger arm runt istället och binder. Kroppen i vridning åt vänster, nedre delen av ryggraden i fokus framåt. ( Här kan man skippa att binda och bara hålla)
Marichyasana D – Vrider in vänster ben under höger. Höger ovanpå vänster, vrider åt vänster. Håller vänsterhanden bakom ryggen och högerhanden på höger fot, ev. under.
Supta kurmasana – Har inte fötterna bakom huvudet utan under ansiktet istället. Låter händerna gå fram istället och håller om fötterna.
Jag går ej upp i balansövningen efter.
Garbha Pindasana – Här hade jag precis börjat jobba med armarna igenom, nu har jag gått tillbaka med armarna runt istället. Vet ej hur länge jag kommer att kunna göra den till.
Kukkutasana - Lyfter väldigt lätt, orkar ej gå upp, så det blir mest att jag har korsade ben och böjer mig framåt lyfter rumpan har kvar fötterna i golvet.
Baddha Konasana - Kommer ej ner till golvet längre men jag gör så långt jag känner. Denna asana är bra att göra och stegvis jobbar man sig uppåt i den istället, så småningom kommer man bara att sitta upprätt i den och andas.
Supta Konasana - Kan fortfarande gå hela vägen ner, men kommer nog snart att hindras på vägen.
Setu Bandhasana - Hoppar över den, den är för kraftfull.
Matsyasana - Jag gör endast A
För övrigt kan jag utan några större problem göra de andra asana precis som innan jag blev gravid. Men mycket kommer att hända längre fram och jag kommer att behöva justera mera.

Om någon har några tips som man ska tänka på som kan vara till hjälp i att justera de olika asana vore jag jätteglad att få ta del av dem.

Namaste

Yogans upp och nedgång

Yogan går upp och ner för mig just nu. Jag bekymrar mig över att jag inte orkar gå upp på morgnarna. Det har ungefär blivit tre pass i veckan men jag vill ju hellre göra lite varje dag och helst på morgonen, min egen lilla stund på mattan då jag vaknar dagen.

Hela tiden tänker jag att imorgon så, då börjar jag … men så kommer morgonen och det är så skönt att sova en liten stund till. Bland de senaste yogastunderna är torsdagens yogapass det bästa. Jag går normalt på yoga på måndagar, men så kunde jag inte i måndags och bytte till torsdagen. Det var ett kanonpass mycket fokus på de stående asana, precis vad jag behöver. Jag har också börjat jobba på ett nytt sätt i Urdhva mukha svanasana, uppåtgående hunden. Förändringen jag jobbar med är att inte gå in i en djup bakåtböj när jag går upp utan istället komma upp ordentligt på fötterna och jobba med benen, kraft i armarna upp rejält med rumpan och en förlängning på överkroppen. Mycket snällare mot korsryggen.

Imorgon bär det av på de snöiga vägarna mot Mudita i Baskemölla på vackra Österlen, underbart. Jag har inte kunnat åka på två söndagar eftersom jag jobbat tokigt mycket.

Om shanti

Prasarita Padottannasana C

Jag har ju varit odiciplinerad i min practice den senaste tiden och känner att kroppen inte helt är i form.

En av mina favoritasana som jag jobbat i är prasarita Padottanasana C, för ca ett år sedan klarade jag hela positionen med huvudet mellan benen och händerna på golvet. Jag upplevde en kraftig öppning i skuldrorna, en befrielse helt enkelt. Men då min träning varit sådär och jag inte haft tillgång till min lärare på två månader så har jag inte gjort den på evigheter, har tom. slarvat i den, latat mig…

Men så hände en märklig sak i onsdags. När jag skulle instruera och visa prasarita Padottanasana C För yogisarna så kände jag plötsligt fönsternbrädan på våra golvfönster. Detta betydde att jag hade ca 2 -3 dm till golvet vilket fick mig att plötsligt bubbla av skratt och dessutom börja fnittra… Ett glatt skratt spred sig i rummet hoppas ingen förstod min fäfänga över att göras just denna asana. Jag konstaterade att jag utan att börja öppna nådde så långt på egen hand. Skön känsla! Snart mysoreträning i shalan…. två dagar kvar!

Santosha

vapuSa yoga – Underbara Yoga

Jag har börjat jobba, det är med blandade känslor. Var tvungen att ta ledigt i förmiddags… längtade så efter att få åka på Mysore!
Det är nog så att jag är lyckligt lottad med världens bästa chef som låter mig t förmiddan fri så här bara för att få åka och träna.
Vaknade redan kvart i fyra och tittade hoppfullt på klockan om den inte skulle ringa snart men så uppiggande jag kunde sova en hel timme till!
Gick upp strax innan fem för morgonbestyr innan det bar av i bilen.
Åh ett sånt pass! Det var nästan två veckor sedan jag gjorde hela serien, och allt flöt så bra, tom. foten kändes bättre.
Det är så fashinerande med Ashtangaserien – att träna allt i exakt samma ordning från gång till gång, varje position som förbereder mig inför nästa och förmågan/möjligheten att lägga märke till de små förändringarna mellan varje gång.
Idag fick vi uppgiften att fokusera på ryggraden att förankra med ryggen nedåt och uppåt, gravitationskraften som uppstår när jag stabiliserar nedåt får jag en sträckning uppåt genom hela ryggraden. Så häftigt!

Jag hade flera upplevelser på min matta idag. Den första var i Prasarita Paddottanasana C, där jag verkligen försökte tänka på ryggraden – det som jag uppplevde det som skedde vara att jag kände förlängningen genom ryggen Och vidare ut genom armarna. Mina armar bara följde hela golvet och jag kände en helt underbar öppning.
När jag skulle göra Marichyasana C på höger sida fick jag hjälp i vridningen och återigen kraften nedåt genom ryggen gav en vridning och en kraft uppåt vilket gjorde att jag ”krympte” tightare ihop samtidigt som jag kom högre upp med överkroppen och jag kände möjligheten att binda ytterligare och komma djupare in. När jag sedan skulle göra vänster sida band jag plötsligt själv!
I Supta Kurmasana vågade jag mig på att korslägga benen bakom huvudet, foten kändes helt okej och i vinyasan hade jag världens kraft och kom jättehögt upp. I Sirsasana och i Urdhva Dandasana kunde jag återigen ha glädje av ryggradstänket, de kändes stabila och jag tror att jag stod lite längre i dem än vad jag brukar göra.

Jag var kvar och assisterade efter min egen träning. Det var precis lika givande som vanligt. Varm och stark energi i rummet.
Så lycklig över att vara på gång i denna yogaresa med mål som bara kan bli fler och fler. Snart ska jag öppna upp hemmashalan en kväll i veckan och våga mig på min första klass…

Om Shanti