Pranayama och bäbismys

I morse gick jag upp 05.30 med min äldsta son. Meningen var att vi skulle springa men då han har ont i ett knä så gick den mesta av sträckan. Väl hemma igen drack jag ett glas varmt green barley, mums! Sedan pranayama och solhälsning A.
Jag gjorde uddiyana bandha pranayama samt kapilabhati som jag inte gjort på extremt länge då den ej är bra att göra då man är gravid. Men nu när jag ska kämpa för att bli smal är den ju super!

På gårdagens pranayama fick jag lära mig att man alltid ska dricka ett glas varmt vatten på morgonen innan pranayaman.
Aldrig hört innan faktiskt. Men det kändes rätt. Ett glas vatten och sen uddiyana bandha pranayama.
Pranayama betyder att man kontrollerar sin livsenergi in och utandning går ihop till ett flöde, det är fint tycker jag att vi andas för att leva och vi vill ju alla leva kvalitetsmedvetet alltså måste vi ju sträva efter högre kvalitet på vår andning alltså utöva din pranayama och kontrollera vad du stoppar i dig.

Efter en stund i savasana smög jag upp och bar ner Viktor i sitt täcke och kudde innan han väckte mannen som haft svårt att sova inatt. Världens mysigaste stund med amning på yoga mattan i hans täcke massa tända ljus och skön musik.

Vilket lyxliv vilket livsvärde
Om shanti

Mirakel utifrån mina upplevelser

Det här med att föda barn är för mig en väldigt stor upplevelse och händelse.
Likaså att leva med sina barn och sin omvärld, vara medveten och hela tiden i fokus.
Jag tänker att det skulle kunna liknas med olika delar av yoga, plus att det prövar det ens sätt att leva yogiskt och att vara yogi.
Eller snarare att leva som sig bör.

Yama
Yamas de etiska och moraliska värderingarna – förhållningssättet till livet och den nya lilla människan som ska bli en del av livet och framförallt bli sin egen i sitt egna liv.  Att jag som mamma nu prövar mitt beteende och min attityd både till mig själv barnet och omvärlden. Att vara nöjd.När jag fick mitt första barn, ville jag genast ha ett till. Samma känsla denna gång, jag måste få vara med om allt detta igen. Här gäller det att vara nöjd med det jag har i första hand innan jag vill ha nästa.

Niyama
Niyamas moraliska och etiska värderingar mot mig själv men också gentemot det nya livet. Jag måste ha tålamod i nuet.

Asana
Asana Bebisen som nu upptäcker sin kropp, hur man kan röra och lyfta på huvudet, Dristhi, blickfokusering gärna på sin mamma:-) Och inte minst min egen kropps förmåga att föda barn, kraften och hur jag gjorde asana i förberedande syfte inför förlossningen och nu i läkande efteråt.

Pranayama
Pranayama Min andning innan under och efter förlossningen. Bebisens första andetag när han har fötts, jag andas jag lever. Tänk bebisen andas faktiskt genom näsan åtminstone vid amningen.

Pratyahara
Pratyahara Att ha en liten bebis kräver behärskade sinnen och närvaro.

Dharana
Dharana, fokuserad koncentration att koncentrera sig på en sak utan att distraheras.Att jag ska ha ett renat sinne och kunna koncentrera mig och vara fokuserad i nuet, i vardagen.Ta vara på varje stund och inte se bakåt och framåt i tankarna, vara här och nu. Tiden går ibland så fort att man måste vara fokuserad på sitt inre nu tillsammans med bebisen.

Dhyana
Meditation som skapar balans för mig men också bebisens, bebisar mediterar kanske naturligt, de har inte så mycket som distraherar dem, livet är väldigt enkelt för dem och därför är de i ett meditativt tillstånd i sig själv.

Samadhi
Asthanga yogas sista del. Det är detta det handlar om, meningen med livet kanske? Man säger att jaget som förenas med världsalltet. Jag tänker lite att detta är att födas, meningen med allt och livets mirakel. När jag fick mitt första barn fick jag en enorm upplevelse under födelsen, det jag kände var nästan som en återfödelse, känslan av att detta är just det som är meningen med att leva, att få födas. Det kanske låter flummigt men det var en oerhört stark upplevelse som jag hade svårt att förstå. Jag kände samma sak denna gången en känsla av ett stort lugn och lycka. Kanske är det så att livet börjar med yogans sista väg, samadhi det fullkomliga. Åtminstone var känslan och upplevelsen så för mig. Kropp, sinne och själ är i total frid! Livets mening.

Tidig morgon

Imorse vaknade jag utan klockan tio i fem.
Det blev morgonritualer inklusive nässköljning, tror att jag håller på att bli förkyld, eller är det bara  allergin som spökar.
En sak jag märkt är att jag blir ”mer täppt” efter sköljningen, hur hänger detta ihop?

Jag gjorde pranayama efteråt så då släppte det. Kapalabhati, nadi shodana och  den med tungan, minns inte just nu vad den heter, men man andas in genom munnen genom tungan som man rullat. sedan andas man ut dubbelt genom näsan.
Efter pranayama mediterade jag i 20 minuter! Eller egentligen 19 minuter. Jag ställde min klocka på 20 min men mot slutet av meditationen började jag tappa fokus, sovande ben, kliade mm. så där som det är när man börjar tänka på nåt helt annat… Så jag avbröt i tron om att jag bara suttit en liten stund men klockan visade endast en minut kvar.
Det blev inga asana imorse. Resten av familjen vaknade också tidigt så jag tog mig an tvätten istället.

Igår skrev jag om det här med tider och årstider inom ayurveda, att allt är indelat även där. Nu har jag grubblat över hur det kan hänga ihop.
Dels det här med vår löjliga sommar/vintertid när vi ändrar klockan.
Betyder det då att nu sommartid är det kapha, vata pitthatid en timme tidigare hela tiden? Likaså årstiderna, det borde ju vara olika mellan olika kontinenter?
Någon som vet hur det hänger ihop?

Att gå upp tidigt!

Imorse gick jag faktiskt upp klockan 05.00. Under ayurvedabesöket fick jag bekräftelse svar på en sak jag konstaterat tidigare. Att gå upp tidigt är lättare!
06.00 går vi in i kaphatiden, den tid vi är trötta, tunga och lite sega. Kaphatiden är fram till 10.00.
Innan kaphan har vi vata tiden 02-06.00 Det är den tiden vi är som mest lättväckta. Många kanske känner igen sig att om man vaknar efter 02.00 är det för många omöjligt att somna om.  Efter kapha, går vi in i pittha tiden, 10.00-14.00 under denna tid förbränner vi som bäst, det är då vi ska inta vårt huvudmål. på eftermiddagen14-18.00 kommer pittha tiden åter, då kan vi ofta vara lite ofokuserade, och ”lätta” 18 på kvällen har vi kaphatiden igen, här ska kroppen förbereda sig för nattvila. 22- 02 pittha, nu ska vår energi bearbetas och kroppen vila.
Så nu gäller det att gå upp tidigt på morgnarna, jag har gjort det förut och jag vet också att jag mår bättre av det och det är lättare.

Min morgonrutin idag var en varm mugg med green barley som är något jag fick av min pappa i julklapp för ett par år sedan.
Meditation i 20 minuter, en stund med nadi shodana samt suryanamaskara A.

En helt perfekt morgon och jag är reda för en härlig dag.

Namaste

Kvällsyoga & morgonyoga

Igår var jag på yogaklass, hathayoga. Det var fokusering, grundning och förlängning som var huvudgrunderna i kvällens lektion.
Avslutningsvis gjorde vi pranayama följt av savasana.
Imorse vaknade jag fem och stod på mattan kvart över. Det blev fem suryanamaskara A, 2 av B samt konasana och huvudstående. Jag hade ingen balans i huvudstående så jag ramlade över. Har gjort det tidigare så jag blev inte rädd. Funderade istället på att det faktiskt är något som kommer så småningom att man ska trilla över.
Sköljde näsan stod länge i framåtböjning. 10 minuters pranayama, nadi shodana (växelvis andning) och kapalabhati.

Läste sedan i lite anteckningsböcker och hittade denna medning.

”Om vi bara gör yoga när vi mår bra då är det odiciplinerat, diciplin är att göra det alltid”

Namaste

Böld och pranayama

Igår kväll fick jag beskedet att det nu var dags att besöka infektionskliniken med mitt onda lår nu kunde man tydligt se en böld.
Danmarksbesöket till Yogamudra fick än en gång ställas in.

Så imorse bar det av till först akuten där de skickade mig till infektionskliniken. En mycket trevlig sköterska tog hand om mig, tog prover och pysslade så snällt. Hon rekommenderade att jag skulle lägga på bilen då det nog kunde ta tid. Infektionsläkaren kom efter ca 1 ½ timme. Han konstaterade bölden ändrade min dubbla peniccilliln/Heracallin dos till Bara Heracillin nu dubbel dos. Hanvar osäker på om det skulle skäras i dagsläget eller jag skulle vänta lite. Jag fick iallafall en remiss till ortopedjouren. Ny väntan på akutmottagningen och sedan Låång väntan i behandlingsrummet på ortopedläkaren, jag hann somna på britsen…  När de sedan kom och hade konstaterat samma och att det var en ovanligt stor böld, bestämdes att man skulle försöka öppna den och trycka. Jag bedövades med två sprutor dessa gjorde fruktansvär ont dels att trycka in sprutan på den onda bölden och dels att spruta in det under huden. Hemskt, jag fick bita i lakanet.  Fick också veta att bedövningen inte kommer ta helt och hållet in utan i första hand på huden om man skulle skära. Det tog ett tag tills det började verka och jag fick också två tabletter. Sen började helvetet! Att trycka ut det onda . Usch vad hemskt, en fruktansvärd smärta, till en början bet jag vidare i lakanet sedan funkade det inte, hon fick göra flera pauser. En tanke jag hade var att detta är värre än att föda barn. ( Jag hade en ”lätt” förlo hssning) Till slut låg jag på mage och höll mig krampaktigt i sängen och Gjorde pranayama samt rabblade mantran i huvudet, hela tiden frågade de om det gick bra. Pranayaman fungerade nästan som bedövning när jag gick in i andningen tog jag bort fokuset från benet. När hon tryckte som värst höll jag omedvetet andan. Tårarna sprutade, allt tog ca en timme.
Allt avslutades med dränage , tror jag det heter, som ska sitta på tills imorgon då jag ska tillbaka.

All denna beskrivning låter kanske som jag tycker synd om mig själv men en sak jag tänkte på under dagen var att detta faktiskt bara är en böld som de kan trycka bort. En vän till mig ligger på ett annat sjukhus med en tumör och hon håller sig uppe, positiv, tänker framåt och ser på livet med så fina tankar. Det är starkt tycker jag så en böld är faktiskt helt okej.  Allt ljus till dig!

Pranayaman får bli min yoga idag, asana träningen får vänta. 

vande gurunam charanaravinde
sandarsita svatmasukhava bodhe
nihsreyase jangalikayamane
samsara halahala mohasantyai

abahu purusakaram
sankhacakrasi dharinam
sahasra sirasam svetam
pranamami patanjalim

OM

Olika andningstekniker

PÅ Tiwarikursen practicerades ju väldigt myc ket pranayama, i olika tekniker.
Vi fick också en hel del tips.
- Om man har svårt att koncentrera sig under pranayaman kan det hjälpa att fokusera på en punkt i kroppen.
Det bästa att koncentrera sig på är naveln, navelchakrat-tankarna hålls fra
- I pranayama ska mula Bandha möta Jalandhara Bandha med lätthet, man får aldrig pressa i uddiana Bandha.
- När man gör Kapalabhati spelar det ej någon roll om man börjar efter en in- eller utandning men det vanligaste är att det är efter en utandning. Det viktigaste i Kapalabhati är att sista utandningen är lång att man verkligen tömmer på den.
- Vilken form av ordning i  pranayama man gör spelar ingen roll, förutom när man man gör Chandra Bhedana, då gör man shitali efter.
- Vissa pranayama är extra bra för olika doshor. Ujjaiandningen är bra för Vatha, Kapilabhati är bra för Kapha och Shitali är bra för Pittha.
- När man stäner för en näsborre är det viktigt att man håller för uppe mot näsroten, inte på näsvingen. Man jobbar med höger tummen och ringfinger
- Man andas alltid ut dubbelt så långt på utandningen, detta gör man för att hålla andningen aktivt, nervsystemet blir långsammare och kroppen vänjer sig. När man hanterar den dubbla utandningen introducerar man Kumbhaka = Andhållning

Shitali Pranayama , kylande effekt på kroppen – Shitali= kallt
Man rullar ihop tungan så bra man kan och sticker ut den en bit, andas in genom tungan sedan andas man ut genom näsan dubbelt så långt i ujjaipranayama

Ujjai Pranayama, kallas: ” the ocean sounding breath”. När vi andas ujjai kommer ett ljud på struphuvudet som påminner om ett havsbrus.
Man andas in genom båda näsborrarna sedan andas man ut dubbelt genom vänster. Andningen ska vibrera på struphuvudet och vara väldigt djup.

Nadi Shodana eller Anuloma Viloma, brukar kallas för växelvis andning  sägs balansera andningen  – Nadi=Nerv, Shodana =Renande Rensande, – Viloma = Omvänt, motsatt
Andas in genom vänster näsborre ( ev.kumbhaka lika lång som inandning) andas ut genom höger dubbelt. Andas in genom höger (ev. kumbhaka lika lång som inandning) Andas ut genom vänster dubbelt. Detta är en runda. Upprepa tex. 20 rundor

Kapalabhati pranayama,  utrensande och uppfriskande andning – Kapala= Huvud, skallben – Bhati=Lysande, skinande
Man avslutar en vanlig utandning sedan ”fnyser” man ut utandningen aktivt kort och snabbt. Magen pumpas in kraftigt (under naveln) inandningen kommer passivt, av sig själv, upprepas tex. 30 andetag. Sista utandningen låter man bli lång så att all luft töms ut. Andas ett eller två andetag innan ny runda.

Chandra Bhedana- Chandra =måne, Bhedana =  Tränga igenom, genomslag
Andas in genom vänster näsborre. Andas ut  dubbelt jämfört med inandningen genom höger näsborre. Denna pranayama var extra bra för den som är gravid.
Om man är van och hanterar Kumbhaka ska man efter inandningen stänga för båda näsborrarna böj ner hakan mot halsen och håll jalandhara bhanda, Kumbhaka dubbelt så lång som inandningen var. Lyft upp huvudet släpp näsborrarna och andas ut dubbelt

Surya Bhedana – Surya = SOl, Bhedana = Tränga igenom, genomslag
Denna teknik är precis tvärtom från Chandra Bhedana. Man andas in genom höger näsborre.  Andas ut  dubbelt jämfört med inandningen genom vänster näsborre. Vana: Kumbhaka efter inandningen.  Lyft upp huvudet släpp näsborrarna och andas ut dubbelt

Bhastrika Pranayama, Den mest intensiva andningsövningen, värmer kroppen - Bhastrika = Bellow, rytande, vrålande, ett utstötande
Först gör man en runda med Kapilabhati sedan andas man in genom höger näsborre, Kumbhaka & Jalandharabandha, Andas ut genom vänster näsborre dubbelt så långt som inandningen. Detta är en runda. Efter Bhastrika fick vi lära oss att man alltid gör Shitali.

Namaste